UR AFTONBLADET 19/12-2010
Jag har som yrke att hjälpa olika uppdragsgivare att bättre förstå, följa och påverka politiska händelser. Många har denna uppgift som anställd av ett politiskt parti, ett företag, ett fackförbund eller en organisation. Jag har det som konsult. Samtidigt är jag aktiv socialdemokratisk debattör och det ställer särskilda krav på ärlighet. Det har aldrig varit min mening att vara otydlig med mina avsikter.
De senaste dagarna har Aftonbladet uppmärksammat vad jag gjort under och efter årets valrörelse i förhållande till diskussionen om vad svensk socialdemokrati står för. Aftonbladet har lyft fram dokument som beskriver ett konsultuppdrag som jag varit inblandad i och som har handlat om att följa och påverka denna diskussion. I detta sammanhang har fokus även hamnat på den roll jag och andra socialdemokrater haft i detta.
Låt mig först säga att jag har full förståelse för att den typen av uppdrag väcker nyfikenhet och att det finns ett värde att belysa att konsultuppdrag är en del av den politiska verkligheten. Jag förstår också att det finns intresse att diskutera hur jag och andra förenar en yrkesroll som konsult med en roll som (i mitt fall) socialdemokratisk debattör. Jag tycker till och med att den diskussionen är viktig.
Dock förtjänar debatten att lyftas från min, trots allt relativt blygsamma, roll och person.
För att läsa resten av debattartikeln, besök Aftonbladet Debatt
UR GÖTEBORGS-POSTEN 18/1-2011
Jag avgick som ordförande i SSU 1999 och har i dag inget centralt förtroendeuppdrag inom socialdemokratin. Jag företräder ingen annan än mig själv i de diskussioner och debatter jag deltar i. Att anlita politiska kommunikationskonsulter som mig själv handlar i stället om att få del av kunskaper om hur politik fungerar, vart olika debatter är på väg och hur man mest effektivt kommunicerar. Inte om att ”köpa åsikter”.
Sedan snart 30 år företräder jag en klassisk socialdemokratisk linje: ekonomisk tillväxt skapar resurser till välfärden. Några påstår att uppdrag från näringslivet är skälet att jag säger samma sak i dag, och tycker att jag borde uteslutas ur det socialdemokratiska partiet.
Anklagelsen är så svag att den illustrerar att det handlar om något annat: att flytta fokus från en diskussion i sak till ett moraliskt ifrågasättande av en av dem som deltar i diskussionen. Hade denna historia och reaktionerna på min relation till näringslivet utspelats för decennier sedan i något parti längre vänsterut hade ingen blivit förvånad. Men detta händer nu, i ett demokratiskt parti som gör anspråk på att leda landet och gör det inte lättare för partiet att nå dit. Jag skäms inte det minsta för att jag vill stärka kontakterna mellan näringslivet och socialdemokratiska företrädare. Sverige och näringslivet behöver socialdemokratin. Partiet har en oöverträffad förmåga att förena en dynamisk ekonomisk utveckling med en välfärdspolitik som ökar tryggheten och gör Sverige mer rättvist.
Ska Socialdemokraterna återvinna folkets förtroende får partiet aldrig tveka i insikten om tillväxtens avgörande betydelse, och den måste också avspegla innehållet i politiken på samma sätt som den gjorde när socialdemokratin stod som starkast.
För att läsa resten av debattartikeln, besök Göteborgs-Posten
Har du åsikter eller synpunkter? Mejla Niklas.
